Idag var Elvira på Bamsegympa för första gången. Hon var så glad och uppspelt innan vi gick dit och hon sprang in till de andra barnen och brydde sig inte alls så mycket om mig. Fröken sa att vi föräldrar skulle gå ut.... tänk så stor hon blev helt plötsligt... Elvira sken som en sol och jag gick ut från gympasalen med en konstig känsla, en blandning av stolthet och tomhet. Herregudars, hur ska jag må när de frigör sig ännu mer! Det här var ju bara Bamsegympa 1timme! :)
